Tindra

Nu när jag var singel igen ville jag ut och dejta igen. Jag laddade ner en dejtingapp igen och började skriva med Muhammed. Han var trevlig och vi skrev ganska intensivt de första dagarna. Det var spännande att prata med någon som hade en helt annan bakgrund än jag själv. Dessutom var det skönt att prata med någon så att jag slapp tänka så mycket på Filip.

Vi skulle mötas i en riktig sommarstad i Sverige, där han bodde. Jag tog bilen dit, men jag körde fel, så jag fick ställa GPS. Med andra ord blev jag några minuter sen. Den här gången var jag inte alls nervös. Det skulle bli roligt att träffa honom och jag var mer förväntansfull än nervös. 

Han stod och väntade på parkeringen så det var enkelt att hitta honom. Han var ganska kort men muskulös och med svart hår. Det var en varm dag, solen sken och det var inte ett moln på himlen. Vi gick en promenad längs strandpromenaden. Det var en fin promenad längs havet. Han var trevlig men det var mest jag som pratade. Han frågade inte så många frågor. Utan det var jag som frågade och sedan frågade han vad jag tyckte. Ibland blev det helt tyst vilket jag tyckte var jobbigt, men ganska snart kom jag på något att fråga igen. På så sätt kom ändå samtalet framåt. Han sa att han skulle laga en kycklinggryta med kryddor från mellanöstern till mig. Det lät ju verkligen spännande, men jag undrade hur den skulle smaka. Då och då tog han tag i mina axlar när vi gick. Det var lite underligt. Jag förstod inte varför han gjorde det. 

Vi gick ganska långt och det lät som att han började flåsa. Det var ju varmt och jag gick i ett ganska snabbt tempo. “Du flåsar ju Muhammed!” sa jag med en glimt i ögat, “Nee det gör jag inte alls….” Sa han och andades högt. Vi kom fram till ett café där han ville bjuda mig på fika. Av någon dum anledning tog jag kaffe. Trots att det var så varmt. Jag kände hur svetten rann ner för pannan när jag drack det varma kaffet. Nästa gång jag blir bjuden på fika när det är 30 grader varmt ute ska jag ta en svalkande läsk, jag vet inte vad jag tänkte den där gången. 

När vi druckit klart så gick vi vidare längst strandpromenaden. Då frågade han mig varför jag gjorde slut med mitt x, Filip. Jag blev lite förvånad av frågan, varför vill han veta det egentligen?
“Vi var ganska olika, exempelvis så gillar jag att kramas vilket inte han gjorde!” svarade jag. “Jag gillar att kramas!” sa han och hoppade på mig med öppna armar. Jag blev helt överrumplad. Han försökte tydligen krama mig. Jag tror att han också kände att det var lite konstigt. Så han tog min hand istället. Det blev helt tyst. Jag visste inte vad jag skulle säga längre. Det kändes väldigt konstigt att hålla handen med en annan kille än Filip. Dessutom när jag precis berättat om varför vi gjorde slut. Jag råkade tappa min handväska som jag hade, så då släppte han min hand.

“Ska vi sätta oss på parkbänken?” frågade han och pekade på bänken, Ja varför inte, tänkte jag! så det gjorde vi. Då ville han kramas igen. Han la sitt huvud på min axel och han höll om mig. Det kändes väldigt olustigt så jag satt stel som en pinne. Han lyfte sitt huvud och tittade mig i ögonen samtidigt som hans putande läppar närmade mina läppar. Jag fick panik och ropade “STOPP!” Han blev så rädd att han ställde sig upp. “Jag är inte redo för kyssar och kramar så här efter första dejten!” sa jag lite lugnare. Han bad om ursäkt och fick dåligt samvete för att han inte läst av mina känslor bättre. 

Därefter gick vi till min bil och sa hejdå. Det blev ett stelt hejdå där han ursäktade sig flera gånger men jag tyckte allt kändes så konstigt så jag kunde inte riktigt godkänna hans ursäkt helhjärtat vilket han nog kände. På landsvägen hem tänkte jag på Filip och hur plötsligt den här dejten med Muhammed hade spårat ut och blivit stel.  

Vad hände sen?
Jag åkte utomlands veckan efter så jag var ganska upptagen och använde inte mobilen så mycket. Men han skrev godmorgon och godnatt varje dag samt kallade mig för “Rose”, “Dear” och allt möjligt. I och med att jag svarade så sällan när jag var utomlands så rann allt bara ut i sanden. 

Reflektion

För det första kanske det inte var så bra av mig att gå på dejt så snabbt efter ett break up som jag fortfarande kände mig sårad över. Att gå på dejt var väl ett försök av mig att tänka mindre på Filip. Jag borde ha kommit över Filip innan jag gick på en dejt. 

Muhammed var inte så bra på att läsa av känslor och gjorde många saker som var ganska underliga och som han borde känt var fel. Som när han kramade mig eller som när han då och tog mina axlar när vi gick. Varför gjorde han det? Det förstår jag fortfarande inte. Det var fel av honom att hoppa på mig med en kram när jag hade berättat om varför jag gjorde slut med Filip. Det kändes som att han ville säga, “Jag gillar att kramas så du kan bli tillsammans med mig nu, jag är mycket bättre än Filip!” Det var väldigt underligt. 

Jag ångrar att jag inte sa direkt att jag inte ville träffas igen. Även om han borde känt det. Jag lät det rinna ut i sanden och jag lät han stå där med ett frågetecken över huvudet. Han förstod säkert inte varför jag slutade svara. I ett sånt där läge hade det varit bättre om jag skrev att jag inte var intresserad av att ses igen.