Tindra

Det var en fredagkväll mitt i hösten och jag hade inget att göra. Jag hade tidigare under dagen swipat fram en kille som hette Eskil. Vi hade skrivit några meningar och han verkade trevlig. Jag frågade honom om han ville ses på en spontan öl i stan, han var på. 

En timma senare stod jag på stationen och väntatade på att han skulle komma. Han var några centimer längre än mig, hade mörblå jeans, en svart jacka, brunt hår och bruna ögon. Mitt spontana intryck var att han såg väldigt snäll ut. Hans ögon såg så varma och snälla ut. Vi hälsade på varandra med en kram och han var glad. 

Det var väldigt mörkt ute men det var inte så kallt så vi gick en promenad runt i stan. Det kändes som att vi klickade bra. Vi hade samma intressen, sport och resa. Han hade till och med åkt i väg utomlands en vecka helt själv. Det var väldigt modigt av honom. Han sa att han träffade mycket folk när han var själv mot när han åker med någon. Jag skulle nog inte våga det så jag blev imponerad, han var bara ett år äldre än mig också. Han var väldigt rolig och vi skrattade mycket. 

Vi satte oss med en öl i handen på en nästan fullsatt pubb centralt i stan. Det var bra fredagsfeeling inne på pubben. Vi fortsatte att prata. Han var trevlig. Fast jag kände mig inte så värst attraherad ut av honom. Han såg väldigt snäll ut men jag tyckte inte att han var så snygg. Men det spelade inte så stor roll, vi hade ju trevligt. Tydligen jobbade han i samma kommun som jag bodde i. Vilket sammanträffande! Samtalet flöt på och vi satt där i några timmar. 

Till slut kände jag att det var dags att tacka för dejten och gå hem. Vi betalade för drickan och gick till stationen. Hans buss skulle gå tidigare än mitt tåg så när vi sa hejdå sa han “Ska du inte följa med hem till mig?” Det hade jag verkligen ingen lust med så jag svarade “Nej, jag känner för att sova hemma idag!” Han tittade konstigt på mig och sa “De flesta brukar vilja följa med mig hem, varför vill du inte det?” Jag blev förvånad över vad han sa. Vad skulle jag svara på det? Men jag svarade att jag skulle upp och jobba dagen efter vilket var en lögn men jag hade ingen lust att bråka om det. Som tur var verkade han nöjd med mitt svar så hans buss åkte och jag tog mitt tåg hem. 

På tåget hem tänkte jag på att det var konstigt att han ifrågasatte mitt beslut att åka hem. Jag förstod inte riktigt varför han hade blivit så uppröd. Det var ju första dejten. Jag tyckte trots den incidenten att dejten var trevlig, vi hade gemensamma intressen och samma humor. Innan jag han komma hem hade han skrivit sms som charmade mig ordentligt. Det skulle nog inte dröja så lång tid innan jag träffade honom igen tänkte jag och somnade. 

 

 

Reflektion:
Det här var en helt vanlig dejt där det inte hände så mycket. Det var kul att han var spontan och kunde ses så plötsligt. Jag tycker att det är roligast att träffa personen man skriver med så fort som möjligt så att man slipper bygga upp förväntingarna. Det är många som skriver och säger att de är spontana men när det väl kommer till kritan så är de inte så spontana, så det var roligt att han verkligen var det.