Tindra

Jag skrev väldigt mycket med Olle. Det var trevligt. Han svarade alltid fort och visade sitt intresse genom att ställa frågor och vara engagerad i konversationen. Inte långt efter att han varit hemma hos mig åkte jag med familjen och vänner till Thailand. Där var vi i två veckor och jag tänkte mycket på Olle. Jag skrev med Olle så fort jag hade internet. Nästan varje skrev att han saknade mig och att han ville kyssa mig. Jag blev glad över hans sms och såg verkligen fram emot att komma hem. Han såg också fram emot att jag skulle komma.

När två veckor hade gått var jag hemma igen. “Ska jag komma nu?” frågade jag när han hade välkomnat mig hem till Sverige. “Det passar inte så bra just nu, ska till jobbet snart!” skrev han. Vilket var lite konstigt för han tidigare skrivit att han kunde skippa jobbet för att umgås med mig (vilket i och för sig inte var så bra). Till sist gick han med på att jag kunde komma en stund. 

När jag knackade på hans dörr såg jag fram emot att han skulle krama mig när jag kom. Det var en stel kram jag fick och en kyss på pannan. Det kändes ganska stelt. Jag försökte få igång samtalet och vi pratade lite. TIll sist lättade stämningen och det kändes ganska bra igen. Då började han kyssa mig. Det kändes bra igen. 

Han skulle till jobbet så vi hade inte tid för något mer än så. 
“Jag ska duscha nu och sen måste jag hinna äta!” sa han plötsligt under kyssandet. Han hade sagt tidigare att han skulle börja jobba kl 15 och klockan var bara 12 så jag föreslog att vi kunde äta tillsammans. “ Nee men jag känner mig så stressad då. Det passar inte så bra, jag måste ju hinna åka till jobbet också, jag tar ju buss så det tar sin tid.” sa han. “Jag kan skjutsa dig till jobbet annars” föreslog jag. Det ville han inte. Det kändes verkligen som att han ville att jag skulle gå. Han hintade om att jag skulle gå, men jag ville så gärna stanna att jag hade svårt att se hans hintar.

Jag kände mig besviken över att han inte ville ha mig kvar hos sig. Så jag reste mig från soffan och sa hejdå. Vi kysstes och jag åkte därifrån. Det var en konstig träff. Han hade skrivit så många gånger att han saknade mig, att han ville kyssa mig, och nu när han väl kunde det så ville han inte längre. Var allt han hade skrivit bara en lögn? Jag kände mig förvirrad och besviken på vägen hem. Vi hade ju haft det så bra, gångerna innan och nu kändes det som att vi började om på ruta ett. Men jag hoppades att vi skulle ses snart igen och att det skulle kännas så där bubblande härligt igen. 

Reflektion:
Jag tror att han hade fått en fel bild av mig medan jag varit borta. Han hade säkert glömt hur jag var på riktigt och hoppades på att jag skulle vara hans drömtjej. Därför skrev han så gulliga sms hela tiden. Sen när vi väl sågs så krossades hans förhoppning om att jag skulle vara hans drömtjej så då blev han besviken. Eller så ville han bara vira in mig kring hans finger, han ville att jag fortfarande skulle vara intresserad och skriva gulliga saker till honom medan jag var borta men han brydde sig nog inget mer än att han fick bekräftelse. 

Det är svårt att veta. Det är lätt att bli blind när man själv är intresserad, att veta vad den andra tänker. Speciellt om den andra inte säger något, utan beter sig som att personen är intresserad. Då är det bättre att vara ärlig och säga som det är, att man inte är intresserad längre.